Jag kan rätt lätt bli irriterad av saker som egentligen kanske är små för andra, men som ändå är viktiga. Idag hände en sådan incident.
När jag slutar jobbet på dagarna så brukar jag ta buss nr 8 från sjukhuset så jag slipper byta buss på busstorget för den bussen går upp till det område där vi bor.
Idag så var det så kyligt ute och regnigt när jag slutade jobbet så jag tog första bästa buss som kom förbi sjukhuset ner till busstorget. På busstorget gick jag sedan på min nr 8 buss, den var väldigt full med folk, men jag fick mig en sittplats. Det kom sedan på en mamma med barnvagn med bebis i och så hade hon en treårig pojk i handen. Stället där man ställer barnvagnen i bussen satt det fyra stycken bastanta damer med hucklen på huvudet (jag är absolut inte rasistisk, bara förklarar hur dessa kvinnor såg ut). Inte en enda av damerna gjorde en ansats till att flytta på sig för att vagnen skulle komma på plats ordentligt, till slut när kvinna med vagnen nästan körde på en av kvinnorna så flyttade hon sig och kunde trycka in vagnen på den platsen, hade egentligen behövt att två av kvinnorna flyttade på sig för att vagnen skulle få plats ordentligt. Kvinnan med vagnen som fortfarande höll sin son i handen kollar sedan sig omkring för att se om det finns en ledig plats på bussen och det är ingen som gör en ansats till att flytta på sig så hon kan få en plats till sig och pojken, vem vill att en treåring står själv på bussen medan den kör?! Jag flyttade mig och sa till kvinnan att hon kunde ta min plats med pojken ”Åh, tack!” sa hon. Det kändes så bra att göra det och hjälpa någon som jag inte ens kände. Jag stod upp en bit i bussen tills det blev en plats ledig där jag kunde sätta mig och jag dog inte för att jag stod i bussen en liten bit. Jag förstår inte hur folk tänker ibland, medan detta för mig var en självklarhet att mamman med den lilla pojken skulle få sitta ner.
Var underbart att komma hem från jobbet idag för nu är jag ledig fram till på måndag, gott med lite långledighet, jobbade ju påskhelgen och var ett tag sedan jag var ledig lite längre så detta känns verkligen välförtjänt nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar